Posted by Mita | Posted in Blogginlägg | Posted on 28-02-2010
TJOCK DIMMA
Vet inte riktigt hur jag känner när jag fastnar i en sådan här tjock dimma.
Mest bara apati o uppgivenhet.
Jag har inte sovit på hela natten. Vankade av o an, upp o ner o tog full dos medicin var fjärde timme.
Huvudvärken har inte släppt mig än o min pekfingertopp har ett osynligt spik rakt igenom ben o bit.
Det kan säkert bero på det kraftiga väderomslaget som i förmiddags gav oss över 5 plusgrader o töväder efter månader av minusgrader o snöfall.
Känner mig bortkopplad från världen o undangömd i en vrå. Pga ljudkänsligheten klarar jag inte av ljudnivåer över lågt tal o stundvis inte ens kattens spinnande.
” Idag är en sådan dag
då jag vill krypa ihop som ett barn
& lägga mitt huvud i ditt knä.
Idag är en sådan dag
då jag vill öppna upp ögonens portar
& låta tårarna rinna.
Idag är en sådan dag
då jag behöver ligga i din famn,
känna dina händer genom mitt hår
& höra att allt kommer att bli bra igen.
Idag är en sådan dag. “ 2009
” Mina fingrar skriker efter lindring,
Mina ben ropar efter vila.
Hela mitt jag vill sjunka ner i soffan, gömma mig bakom en kudde
o bara få vara - ensam i mörker.
Mina ögon tåras av den hopplöshet smärtan ger mig - just nu, i detta ögonblick.
För just nu, denna nuets sekund, skriker min kropp av all tänkbar smärta
medan det minsta ljud borrar sig högljutt in genom skallbenet.
Det är stunder som denna som man inte klarar mer än att bara gråta,
bara be o vänta..
Vänta på stunden efter då trycket lättar o mörkret ljusnar.
Där stunderna skiftar. ” 2009
Att ens fundera på att ta mig till Friskis & Svettis baspass är bara att glömma
o viljan att sätta på teven håller sig väl dold.
Den enda belysningen jag har här undangömd i sovrummet är datorskärmens svaga ljus o huslampans sken två meter bort.
Det är dagar som denna, ord som dessa som kan trigga okunniga människor att piska en med kritik om hur svag man är, hur otacksam man är o hur man bara vill att folk skall tycka synd om en.
Det är dagar som denna, ord som dessa som kan få oförstående människor att SE en svag, uppmärksamhetssökande loppa av dammtussar.
Det är dagar som denna, ord som dessa som får elaka människor att sparka på oss som redan ligger.
För det vi inte är - är just sådana som de tror.
Vi är dock bara mänskliga o kännande människor som slås omkull för en dag eller två av oförklarliga fysiska begränsningar.
Vi är inte SVAGA -
- utan oerhört starka - som klarar av dessa dagar o detta liv med svåra fysiska smärtor o vågar stå för det.
Dessa människor kan ju fråga sig själv om de skulle klara av att ha ständig svår träningsvärk i hela kroppen samtidigt som man tappar koordination, muskelfunktioner, minne o koncentration o där man helt plötsligt inte alls är samma pigga, alerta, fystränade människa.
Dessa människor kan ju fråga sig själv om de skulle klara av att ha dagliga influensasymptom 300 dagar om året o hur de hade reagerat på att aldrig vara helt smärtfri…
Nej, mina vänner. Dessa ord o dessa dagar är en del av livet för oss kroniskt värksjuka - det finns ingen anledning att hymla om det, gömma undan verkligheten o ljuga för alla runt omkring.
En sak som vi kan vara tacksamma för är att vi vågar stå för dem vi är, att vi vågar visa hur vi påverkas o att det faktiskt finns folk som förstår.
En annan sak som vi kan vara tacksamma för är att vi givits denna enorma styrka som krävs för att orka leva hand i hand med denna figur som nu är vår vardag.
DAGENS CITAT
” Den som vill tala illa om en annan
må först tänka på sig själv. “
Sverige
I en annan ” Värklighet “
Moralkakor o Ordsnubbleri - Om Vardag, Värk & Värdefulla skatter
www.mammamita.se
Marita Eliasson Åstorp















