Efter Outsiders/Återfunnen vän
Posted By Mita on 09 februari 2010
EFTER OUTSIDERS PÅ KANAL 5
Igår kunde vi se Jannes bror, Josef, min svåger som en av deltagarna i gårdagens program om elallergiker. Ett mycket bra program tycker jag.
Josef bor inte kvar i lägenheten som visades i programmet utan har flyttat vidare ut på landet.
Idag kom ett mail ifrån en kvinna i Grängesberg =) som lever med elallergi men som har fått hjälp av en elexpert för att vardagen skall bli lättare.
Janne ringde upp Josef o läste mailet ifrån kvinnan o vidarebefodrade hennes namn, adress o nummer.
Tack Anita =)
EN FIN BERÄTTELSE
Av min söta “syster” ( kusin ) fick jag idag en jättesöt berättelse som verkligen är tänkvärd.
Jag hoppas att ni kan finna det som en fin berättelse att fundera över o dela med sig av.
” När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonäsburken och två koppar kaffe.
En professor stod inför sina filosofstudenter med några föremål på bordet framför sig.
När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar.
Han frågade sedan studenterna om burken var full.
Studenterna samtyckte till att det var den.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna.
Återigen frågade han studenterna om burken var full.
De höll mer om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen.
Han frågade än en gång om burken var full.
Återigen svarade studenterna ett enhälligt ”ja”.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått på bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående
tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ett liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta.
Sådan som –om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något, som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat – småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, så går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet.
Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt.
Ta hand om ”golfbollarna” först. Sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerade.
Professorn log och sade, Jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.”
EN GAMMAL VÄN
Under mitt första år på gymnasiet träffade jag en underbar tjej i min klass, Gunilla.
Jag har funderat mycket över henne o hur livet är för henne, vart hon bor o så vidare.
Jag hoppade av gymnasiet o tog aldrig studenten med henne o övriga i klassen o vår kontakt bröts så småningom.
Genom Facebook lokaliserade jag en syster till henne o kontaktade henne o idag hittade jag ett mail ifrån Gunilla i min e-postbox. Hon bor i Norrland, är gift med en präst o har 4 barn mellan 6 år o 10 månader =) *härligt*
DAGENS CITAT
” Det finns ingen så fattig att han inte kan hjälpa
och ingen så rik att han inte behöver hjälp.”
DAGENS FOTO
Snöbild från Åstorp 
Comments
Leave a Reply
Please note: Comment moderation is currently enabled so there will be a delay between when you post your comment and when it shows up. Patience is a virtue; there is no need to re-submit your comment.