
DAGENS NYHET: INRIKES & LANDSKRONA STAD
” Bästa trafiksommaren någonsin
Rekordfå människor har dödats i sommartrafiken. 2009 omkom 114 personer under juni-augusti och även om årets statistik inte blir klar förrän om två veckor vågar Trafikverket slå fast att årets siffra blir lägre.
Stockholm.
Aldrig tidigare har så få människor dödats i sommartrafiken som i år. 2009 omkom 114 personer under juni-augusti och även om årets statistik
inte blir klar förrän om två veckor vågar Trafikverket slå fast att årets siffra blir lägre.
— Vintern var speciell med låga hastigheter och det trodde vi skulle “gå över” när sommaren kom.
Men hastigheten är fortsatt lägre än tidigare på våra vägar, säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall. “
Nyheten finner ni här:
http://hd.se/inrikes/2010/08/31/basta-trafiksommaren-nagonsin/

LANDSKRONA
” Hårdare regler för hundägare
Från och med idag gäller hårdare regler för Landskronas hundägare.
I många av stadens grönområden måste hundar hållades kopplade och på andra ställen får hundarna inte vistas alls.
Den som låter bli att plocka upp efter sin hund riskerar böter.
Landskrona.
De nya reglerna bestämdes redan 21 juni i år men träder alltså i kraft först idag. Det kommer inte längre att vara tillåtet att ta med sina hundar
till lekplatser och idrottsanläggningar. Dessutom får inte hundar vistas på stadens badplatser mellan den 1 maj och den 30 september.
Badsugna hundar hänvisas istället till Lill-Olas (norra delen) och Nordkap.
Läs mer om dessa nya hårdare regler:
http://hd.se/landskrona/2010/09/01/hardare-regler-for-hundagare/

Vi har alltid hundarna kopplade förutom på platser där man har tillåtelse att släppa dem o då gör vi det med ANSVAR. Däremot får vi kanske ordna så att hundarna har med sig en “adresslapp” runt halsen - för det har vi inte.
Att plocka upp efter sina hundar är väl en självklarhet, eller? Vi plockar alltid upp efter dem o om vi vid något tillfälle saknat fler påsar har vi
gått hem o hämtat för att sedan plocka upp det igen. Vi försöker alltid att ha MÅNGA påsar med oss för att slippa detta.
Har man hund skall man självklart plocka upp hundbajset efter dem o påsarna skall slängas i behållare.
ILSKA ATT BEARBETA
Som ni säkert läste häromdagen så har jag drömt väldigt känslostarkt o intensivt den sista tiden. Jag har känt en massa ilska som troligtvis blossat upp efter Försäkringskassans fula upplägg o kränkande bemötande gällande min ansökan om fortsatt sjukersättning.
En vän skrev till mig _ Undras om Försäkringskassan är hjärntvättade? - ja, man kan verkligen undra*suck*
Ilskan jag känner beror på att man möts av sådan nonchalans, oförståelse o känslan att man är mindre värd än en dammråtta.
Deras resonemang är omänskliga o många gånger både grymma o orealistiska.
Jag drömde om dessa TVÅ HÄNDER som verkligen visat sin okunskap o oförståelse. Med dessa två händer menar jag två bemötande som på två olika sätt ändå liknar varandra.
Den ena är min biologiska pappa som säger att allt kan botas med handpåläggning o bön. Att på sekunden vid en handpåläggning försvinner sedan plötsligt o mirakulöst den OBOTLIGA sjukdomen som enligt experter o andra INTE går att bota idag.
( Jag har ingen kontakt med honom idag som ni säkert förstår )
Nu vet ni ju säkert vid detta laget att jag är kristen o att jag tror på GUD men detta betyder inte att jag lever i en fantasivärld.
Min Fibromylagi går idag INTE att bota. Den är livslång o idag har man bara hittat sätt som kan lindra symptomen men fortfarande forskar de för att förbättra o eventuellt hitta ett botemedel mot denna komplicerade sjukdom.
Det går inte att bota mig med handpåläggning o bön. Det säger ju sig självt.
DÄREMOT kan bönen hjälpa en att ORKA vidare, att finna styrka inom sig att ta sig vidare fram. Man kan be om lindring o vila, acceptans, förståelse o hjälp.
BEMÖTANDE 1: Handpåläggning & bön så är du frisk.

Den andra handen är då Försäkringskassan som trots ALLA ordentliga intyg, utlåtande o bedömningar från patientens läkare går emot allt vad som skrivits.
De påstår att man trots experters bedömningar om varaktigt livslång nedsatt arbetsförmåga kan arbeta. De påstår att en person som inte ens kan arbeta på en anpassad arbetsplats visst kan räknas som arbetsför men att det inte är deras jobb att precisera med vad.
Försäkringskassan VÄLJER bort alla intyg, bedömningar o utredningar o de väljer att förneka orden o verkligheten. De “kan” inte läsa o vill inte ta del av orden som är så tydligt o klart beskrivande av patienters hälsotillstånd. De arbetar inte FÖR människan utan MOT människan.
BEMÖTANDE 2: Jag nekar dig sjukersättning, beskriver dig sedan som frisk o du går till arbetsförmedlingen.
Dessa två bemötande visar bara hur dessa människor saknar kunskap, empati, förståelse o respekt för oss som lider av olika sjukdomar.
Deras bemötande kan tolkas som - ” jag tror inte på dig, din lilla gnällspik ” ” Du bara inbillar dig & är lat “..
Ja, dessa bemötande har man stött på många gånger under alla åren som sjuk o inte bara av dessa ovanstående. Jag har träffat både läkare, släktingar o främlingar som sagt:
- ” Men du är ju så ung - inte kan väl du ha Fibromyalgi “. ” Det är ju bara att ta dig i kragen o sluta larva dig “
Jag antar att denna ilska är något som nyligen återantänt o måste bearbetas o i mitt fall bearbetas detta i drömmarna. Jag kan vakna o känna att drömmarna var så verkliga o jag kan känna den ökade pulsen o irritationen - men sedan lägger det sig igen.
Min handläggaren har kört över mig totalt o tar varken hänsyn till mig, mina journaler, mina läkarbedömningar o mina framtida prognoser o sedan har hon mage att skriva att vi har gemensamt gjort en överenskommelse om delmål o målet. Ja, eller hur??
Hon skriver att jag skall arbetsträna för att i mars 2012 kunna få en framtida anställning men i mina papper, mina prognoser o enligt utredningar kan jag inte ens arbeta på en väl anpassad arbetsplats utan att påverka min hälsa negativt. Hur får hon det att gå ihopa tror hon?
Jag är verkligen arg på henne o systemet o jag hoppas att jag slipper träffa henne på MÅNGA MÅNADER framöver. Bara tanken ger mig hjärtklappning, rädsla o ångest.
När samhället o omgivningen väl börjat acceptera min situation o när jag efter flera års terapi äntligen lärt mig acceptera min nya “värklighet” så skall samhället återigen börja om på noll o trampa ner oss sjuka i gyttjan o sedan inte ge oss en hjälpande o stöttande hand. DE SLÅR MED SINA OSYNLIGA NÄVAR så att själen börjar blöda o tappar gnistan. O jag har rätt att vara arg o frustrerad precis som alla andra hundratusentals människor som oxå är mindre värda
än dammråttor i systemets/samhällets ögon.
Som det ser ut nu så lär Janne aldrig återkomma till arbete i Sverige då han måste ha råd att försörja sin sjuka fru o 4 söner.
Sålänge FK inte kan ge mig rätt behandling o ge mig den ersättningen som jag ÄR berättigad till så får Janne stanna i Norge för att vi skall kunna ha råd att leva. Vi är beredda på detta efter min SISTA periods slut men det är så fel*suck*
Jag hoppas att regeringen bytar färg o kan gå tillbaka till en värdigare o mänskligare sjukförsäkring så att SJUKA & NOGGRANT UTREDDA personer ( som mig )
inte hamnar i kläm i deras jakt på fuskare o bedrägare. Men på 18 månader känns det som ett omöjligt önskemål..med samma dystra resultat..
Ni som känner mig VET att jag så gärna vill ut o arbeta, att jag drömt om att få hitta min plats i samhället o få känna mig vuxen o viktig även utanför
mitt eget hem. Ni vet kanske oxå att jag FÖRSÖKT flera gånger med samma trista resultat. Värken blir ännu svårare att hantera o både min själ o min kropp
kollapsar. Jag klarar inte ens de magiska 10 timmarna i veckan som är en marginal som man måste klara för att arbetsträna.
Varenda gång är jag glad o optimistisk, varenda gång hoppas jag o drömmer men varenda gång faller jag på målsnöret o brister.
Sedan tar det det tid att plocka ihop bitarna igen o återhämta mig för att ORKA med min dagliga värk o mina måsten som mamma o fru.
O jag är bara en av hundratusentals…
DAGENS FOTO
Vår lilla Wilma 

DAGENS CITAT
” Vårt dilemma är att vi hatar förändringar, samtidigt som vi älskar dem. Det vi vill är att saker och ting ska förbli som de är men ändå bättre.”
Sydney Harris
